Vi fick efter lite om & men ett trebäddsrum i Bonn under helgen efter ett strategiskt val. Bonn är en småtråkig affärsstad som inga turister åker till, därför borde det gå att hitta ett bra rum till hyfsat pris. Mycket riktigt, efter tips av en engelsktalande penn-försäljerska på ett varuhus så hittade vi ett trebäddsrum för 66 euro/natten precis i randen på centrum. Den centrala placeringen var viktig för att jag skulle lämna min fru och min snart femåriga dotter där en dag för att ta mig de fem milen till ringen och testa den.
Bonn är förresten en mkt trevlig stad med bra restauranger och vi hade t.o.m. en reggae-klubb som en av grannarna. Kul med ett ställe som inte är exploaterat, alternativet Koblenz hade varit minst dubbelt så dyrt och dessutom jobbigare.
Hursomhelst så slackade jag lite på söndag morgon och jag hamnade i köer söderut genom de nordligaste Eifelbergen efter att ha irrat runt i utkanterna av det flummigt skyltade Bonn. Men efter ca en timmes färd genom ett myyyycket vacket landskap kom jag till rondellen vid insläppet till nordslingan.
Där stod jag i tio minuter. Stilla! Därefter följde ja skyltarna som sa att man skulle parkera till vänster straxt innan utsläppet och sedan gå till mitt nuvarande höger för att köpa biljett. Trettio minuter senare av en parad av debila idioter som liksom inte har planeringsförmågan ens hos en hund (hundar kan tänka: OK, detta skiter sig, ergo: jag flyr), dvs folk åkte in på parkeringen från fel håll och chokade till allting. Mittåt; efter tretti minuter ringer jag Lasse Falk med Clion, ni vet, och får tips om en alternativ parkering. Ytterligare tio minuter senare hade jag förflyttat mig de tvåhundra metrarna till ängen och var på väg till "biljettluckan".
I lite retrospektiv så hade jag sett en holländsk blå 309 med båge och hela surven i rondellen.
Nåväl, med femvarvspasset i fickan kollade jag hjulbultarna och oroade mig en stund för mina Mekonomen-Brembo med 26 mm tjocklek (minsta rekommenderade) och gav mig iväg. Skämdes lite för att sitta i en sketen kombi med förarhandskar och hjälm medan förare av mycket mer potenta bilar gav sig ut i "skjortärmarna" så jag tänkte att jag tar på mig allt efter bommarna.
Det var nog där det sket sig första gången, eftersom att jag efter mitt rätt tråkiga (var tvungen att hålla undan för en massa bilar och MC hela tiden) första 12:00 BTG (bridge to gaiter, hållpunkter för tidtagning på turistkörningen där man inte får köra varv efter varv utan måste gå in i "fållan" varje varv) inte kunde hitta min biljett! Stannade ur vägen och letade, blev tillsagd att flytta mig, backade in till samma plats där de släckt en brand i en Zakspeed-Viper ett par timmar tidigare och trampade runt i släck-pulvret utan lycka. Sen insåg jag att det var ängen som gällde igen och jag letade ytterligare i tio minuter.
Kanske jag glömde biljetten i apparaten som öppnar bommen? Gick tillbaka till receptionen för att förhöra mig om ngn i personalen hade greppat min biljett. Tydligen var det inte så, men de vänliga eiflarna gav mig fyra nya varv gratis!
Nu följde två varv i snabb följd, 11:30 och 11:02 BTG blev det och däcken började bli mosiga. Jag kan ju inte banan så jag överkör lite ibland samtidigt som jag tar det ganska försiktigt. Sen är det fartbegränsningar och förbisläppningar som stjäl tid. Mosiga däck gjorde att jag tänkte att jag skulle ta och köpa en Nordschleife-dekal, som jag ju är berättigad att kludda på bilen nu!
Mot Nürburg! När jag passerade själva NB-byn kom jag på att jag glömt att äta lunch. Hursom, till NBR upplevelsecenter och skam till sägandes köpte en pytte-ring-dekal för 12 euro, den större går på 9 euro, så min är mer exklusiv!!!!
På tillbakavägen så äter jag ett par skivor fläskkarré med sås och PF samt såg Schumis varv -12 till -6 mot ännu en seger på Hockenheim i NB. Av lokalbefolkningens skrockanden att döma (vid referat av som hade hänt Kimi) så verkade de gilla utkomsten.
Såg både den blå 309 och en röd 205 på ängen. Stooora nordschleife-dekaler har de. Såg dem inte i aktion tyvärr.
Tillbaka till ringen och drömbilarnas land. Det är helt otroligt vilka bilar man får äran att bli omkörd av! Hade hittat två-tre partier som jag mindes och kunde börja gasa och hitta spår i, resten var nog bara liiiite snabbare än vad turistbussarna (jodå det kör såna där också) vågar köra.
Körde sista varvet på min biljett. Cirka 10:30 blev det, fick släppa om mycket.
I ett parti var jag ute och drumlade, jag tror det var Adenauer-Forst, där jag var ute på fel curbs och lallade, annars höll jag goda marginaler.
Däcken pallade inte ett varv så tokigt som jag körde, så jag begav mig till området innan "svalstjärten" vid 18 km av banan och såg en 406 Coupé i sakta mak.
Begav mig tillbaka till insläppet och blev informerad om att ring-taxin kostar 106 euro, så jag köper ett 14-euros-varv till i stället. Då får jag ett hyfsat rent varv med kanske tre förbisläppningar som kräver lite tid, ett vägarbete, att jag återigen fick snutnoja vid Adenau med sina hastighetsbegränsningsskyltar (som alla andra kanske berättigat skiter i) och en turistbuss strax innan svalstjärten där det annars går väldans fort. 10:10 BTG blev tiden.
Åter till familjen i Bonn via den mkt trevliga bergsvägen som jag inte minns numret på, parkerar på Liedl's parkering i Adenau och går ut till banan och tittar och filmar, hör ett par svenska röster, ser en svensk 996, en helfräck gammal ljusblå Jagga S-type (tror jag) och http://www.ringmini.de/
Kul upplevelse var det, men jag tror inte jag är "biten", kan tänka mig att köra där mer, men inte till vilka expenser som helst. Bankörning här hemma ger mer kul per krona och faran att fastna för en hobby som är helt sjukt dyr avskräcker åtminstone mig.
Kul är det iaf och om andra av er är intresserade tror jag inte ni blir besvikna! (Jag har avstått golf efter att ha försökt bli intresserad också
)
Passade på att köra några varv där med farsans 406 Coupé V6 (automat!) när vi ändå var nere i Europa.
Enligt deras hemsida kostade ett varv 130kr tror jag. Kan vart förra året.
